Internationella undersökningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper är sämre än finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige då matematikkunskaperna har försämrats över åren. Ett av de områden som visat sig problematiskt är algebra. Läromedel fungerar som ett viktigt stöd för lärare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. Därmed får valet av läromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

Internationella undersökningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper är sämre än finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige då matematikkunskaperna har försämrats över åren. Ett av de områden som visat sig problematiskt är algebra. Läromedel fungerar som ett viktigt stöd för lärare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. Därmed får valet av läromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

National and international studies, such as PISA and TIMSS, which are part of the national evaluation system, are carried out continuosly. Skolverket, in collaboration with researchers, are responsible for the implementation, evaluation, and analysis of the studies. National results show an increasing percentage of pupils who do not reach the goals in mathematics. The last completed international studies PISA 2009 and TIMSS 2007 show an impaired trend of knowledge, in international comparison. Moreover, studies also show that the differences between schools and also within the same school in Sweden have increased.

Enligt internationella studier har Svenska elevers matematikkunskaper försämrats under de senaste åren, och det pågår en livlig debatt om den svenska skolans kvalitet och vilka brister som finns i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka didaktiska faktorer som kan ligga bakom svenska elevers försämrade resultat, samt vad vi lärare kan göra åt det.Genom kvalitativa intervjuer med tre lärarutbildare inom matematik, samt fyra lärare med inriktning mot ämnet, undersöktes informanternas uppfattningar om bakomliggande faktorer samt insatser som behövs för att vända trenden.Undersökningen visar att den största didaktiska faktorn bakom problemet är lärares låga ämneskunskaper. Även den starka läromedelstraditionen i Sverige, samt försummande av resonerande och problemlösande matematik har bidragit. Fokus i den svenska matematikundervisningen ligger på mekaniskt räknande, vilket ofta leder till att eleverna inte lär sig att tänka matematiskt, och förståelsen för ämnet uteblir. För att komma till rätta med problemet behöver alla lärares ämneskunskaper öka, och kontinuerlig fortbildning borde vara en naturlig del av yrket.Det undersökningen tydligt pekat på är hur nära sammankopplat lärares ämneskunskaper är med lärarutbildningens antagningskrav och kraven inom utbildningen, samt läraryrkets status.

Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorteori undersöka hur lärare lägger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsätt kan påverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. Utgångspunkt för studien har varit svenska elevers försämrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frågeställningar har jag sökt svar på: Hur arbetar lärare med matematik i årskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lärare, i dessa årskurser, på elevers matematikkunskaper? Hur tror lärare, i dessa årskurser, att deras arbetssätt påverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklärare som är behöriga och undervisar i årskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i läroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i årskurs 1-3. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Resultatet visar att lärare använder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna används i huvudsak i slutet av ett område för att kartlägga vilka kunskaper eleverna uppnått. Observation används dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlägga kunskaper och dels utvärderar undervisningen.

Detta är en studie om bedömning av elever i de yngre skolåren i ämnet matematik. Studien syftade till att undersöka lärares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen på vilka metoder och strategier lärare beskriver sig använda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lärare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lärare för elever i de yngre skolåren där lärarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrån ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrån två teoretiska utgångspunkter: summativ och formativ bedömning där summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivå medan formativ bedömning syftar till bedömning för lärande där elevers delaktighet i bedömning betonas.

Undersökningens syfte är att studera de verksamma lärarnas åsikter om den sjunkande kunskapsnivån i matematik och på så sätt få en uppfattning om hur lärare ute på skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att få fram vilka orsaker som påverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger på kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lärarna som intervjuades såg en koppling mellan lässvårigheter och matematikkunskaperna hos elever. Lärarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrån de läroböcker de använder vilket försvårar det för elever med just lässvårigheter då läroböckerna i sig ofta är uppbyggda utifrån textuppgifter. Lärarnas svar antyder att hemmiljön påverkar elevernas prestationer i skolan, men att även antalet böcker i hemmet kan påverka elevernas resultat positivt.

Syftet med arbetet var att ta reda på om de svenska elevernas matematikkunskaper har förändrats de senaste åren. Vi ställde oss frågan, blir våra elever sämre i matematik och i så fall inom vilka områden har försämringen skett? Vi har använt oss av tre olika undersökningar som har gjorts, både internationellt och nationellt, TIMSS, PISA och NU. Vi har även intervjuat 7 lärare som har undervisat i matematik på grundskolan och gymnasiet under minst 10 år och därför tror vi att de kan ge en rättvis bild av hur förändringarna har skett. Vi har sammanställt intervjuerna och jämfört resultatet med vad de olika undersökningarna visar på.

Syftet med denna undersökning är att se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i år 5 samt hur lärare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjälp av observationer av det nationella ämnesprovet i matematik i år 5 från 2002 och intervjuer med verksamma matematiklärare, ville vi ta reda på om det fanns några könsskillnader i matematikområdena mätning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att få lärares perspektiv på könsskillnader i dessa matematikområden och ett socialt perspektiv på matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod använts.Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns någon skillnad mellan könen i området mätning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gäller de utvalda matematikområdena.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter.

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

Jag har gjort en fallstudie på den matematiska språkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fått värdera språkliga variabler av matematikämnet samt fått fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgå vilken terminologi de använder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska språk är bristfälligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bäst också använder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att själva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar på vikten av att behärska språket för att kunna utveckla tanken har en framträdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sämre prestationer i TIMSS och andra internationella jämförelser av elevers matematikkunskaper..

Elever i den svenska grundskolan blir allt sämre på matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie är att besvara om användandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbättrar elevernas matematikkunskaper och vad som påverkar användandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio tidigare studier. Den visar att användning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer påverkar resultatet och hur materialet används, lärarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lärarens egen kompetens att använda sig av materialet i undervisningen..

Syftet med vår studie var att beskriva verksamma lärares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lärandeteorier säger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i ämnet matematik. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lärare i Luleå kommun. Samtliga av de intervjuade lärarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försämrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försämring sedan mitten av 90-talet. Vad gäller undervisningsmetoderna så har hälften använt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..